Dag 6-7

Dag 6:
Som ni kommer märka i detta inlägg, och kanske också såg på min Facebook sida så har jag fått tillbaka mina älskade åäö. Detta betyder, durrrrr, att jag har fått min dator att fungera! :)

Det var en kamp dock. När den kom hit startade datorn, men skärmarna gick inte igång. Vi insåg att det var något som inte stämde med strömmen. Efter lite sökande kom vi fram till att min dator behövde en ny power supply (nätaggregat). Vi lämnade in den på Best Buy, som fixade allt, vi plockade upp den, och sedan var jag äntligen redo att köra på min egen dator. Trodde jag.

Att minnas lösenordet till sin egen dator kan kännas som en rätt så elementär sak, och det BRUKAR inte alls vara några problem för mig att minnas. Jag brukar kanske behöva 2-3 försök, om man just har bytt det till något annat, men efter att ha gått igenom de ~10 vanligaste som jag använder började en lätt panik infinna sig. Paniken kom därför att min bror hade installerat saker på min dator några dagar innan jag åkte, vilket hade fått mig att ta bort dem, jag jag var rätt säker på att jag också ändrat lösenordet på datorn. Vad som gjorde det hela värre var risken att även om jag kom på/gissade mig till vad lösenordet var, så skulle det innehålla ett å, ä eller ö, och då var jag riktigt illa ute, för jag har ingen aning vart man får tag på ett svenskt tangentbord här i USA...

Efter ungefär 3.5 timmars funderande, tankekarate ritande, visualiserande mig själv i mitt eget rum, promenader, svett och pungkliande lyckades jag till slut knäcka det! Det är en rolig känsla att försöka knäcka sitt eget lösenord...

Resten av dagen spelade vi, beställde hem mat och tog det lugnt. Det är asgött att man faktiskt på ett enkelt sätt kan beställa hem t.ex. pizza här, något som jag och mina syskon vet kan vara pinsamt svårt hemma i Sverige :)

Dag 7:
Dagen blir alltid så mycket bättre när du börjar den på ett bra sätt. Upp, duscha, 25 min promenad fram och tillbaka till Starbucks i 20-25 gradig värme är just en sådan bra start. Efter det var det tänkt att jag skulle spela 2x 6 timmars pass med ett 2 timmars break däremellan. Så blev det inte. 14 timmar av kärleksfullt relationsbyggde med min en gång förlorade men nu tillbakavunna dator. Jag tänker inte ens försöka påstå att min dag innehöll mycket annat än detta, för det gjorde den inte.

I morgon ska vi ta den där lite lugnare dagen som vi har skjutit upp ett tag. Upp runt 9, städa och se till att det ser allmänt okej ut, spela några timmar och sedan ska vi träffa lite människor jag bara har pratat med på Skype förut, men som verkar vara skönt folk.

Jo juste ja, innan jag glömmer: I Starbuckskön idag stod det en medelålders tant och pratade ungerska i telefon. Min första tanke var att det kändes konstigt att ungerska lät likadant i USA som i Sverige/Ungern...